Heliga Birgitta

Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i en adelsfamilj i Uppland i Sverige. Hon var på sin tid en av Europas mest inflytelserika kvinnor. Genom bägge föräldrar tillhörde hon Sveriges mest kända lagmansätter, och i släkten fanns kopplingar både till kungen och till högt uppsatta inom kyrkan.

Redan som barn såg Birgitta syner och det blev fort uppenbart även för utomstående att gudomlig kraft vilade över henne. Modern och även andra hade visioner om henne.

Birgitta giftes tidigt bort och fick åtta barn, men efter makens död ägnade hon sig helt och hållet åt det heliga livet. Birgitta företog flera pilgrimsfärder (även tillsammans med maken Ulf Gudmarsson) och vistades en stor del av sitt liv i Rom, kyrkans huvudsäte.

Man avbildar Birgitta ofta med en bok och en penna i handen för att visa hur hon tog emot uppenbarelser och skrev ned dem.

Birgittas klosterregel, speciellt avsedd för kvinnor,  godkändes av påven tre år före hennes död. Tillsammans med Petrus av Skänninge (Petrus Olovsson) skapade hon Cantus sororum, Vår Frus tidegärd, enligt vilken lovsången klingade hela dagarna i birgittinerklostren.

Birgitta dog i Rom 1373 och helgonförklarades år 1391. År 1999 utsågs hon till ett av Europas skyddshelgon.

Salmesvuori, Päivi 2012. Heliga Birgitta – Europas skyddshelgon, Päivi Setälä & Eva Ahl-Waris (red.). Orig. Pyhä Birgitta – Euroopan suojeluspyhimys, Otava 2003, Stockholm: Societas Sanctae Birgittae.