Vår Frus tidegärd

Tidegärden är de åtta liturgiska bönegudstjänster som utgör stommen i klostrets vardag och till vilka man samlas för läsning, bön och lovsång på bestämda tider. I birgittinerklostret avlöstes brödernas gudstjänst av systrarnas högtidliga mariagudstjänst. Tiderna inleds på morgonnatten med matutin och avslutas på kvällen med completoriet. De exakta klockslagen kan variera i olika kloster och enligt årstid.

• Matutin: tidig morgonbön före soluppgången kring kl. 3. Lat. matutinus ”(morgon)tidig”
• Nocturnum: nattlig bön
• Laudes: vid soluppgången. Lat. laus ”lov”, plural laudes
• Prim: första bönestunden kl. 6
• Ters: tredje stunden kl. 9
• Sext: sjätte stunden kl. 12
• Non: nionde stunden kl. 15
• Vesper: kvällsbön kl. 18
• Completorium: aftonbön kl. 21, dagens sista stund. Lat. ”avslutning, fullbordan”

Psaltarpsalmerna har en central position i tidegärden, och alla 150 psaltarpsalmer sjungs igenom varje vecka – så även i den birgittinska tidegärden. Varje dag har sitt givna tema i Cantus sororum och hela ordningen med läsningar och sånger upprepas enligt samma mönster varje vecka, oavsett kyrkoårets högtider.

Liturgin ger en systematisk framställning av hela frälsningshistorien ur Jungfru Marias perspektiv.  Den utreder i början av veckan den ännu inte skapade Maria i relation till den oskapade världen och Treenigheten, änglarna samt Gamla testamentets profeter och patriarker. Från onsdagen framåt följer vi med Maria som liknas vid morgonrodnaden och stjärnan som skall föda solen Kristus. Slutet av veckan handlar om Kristi lidande och moderns medlidande före Kristi himmelsfärd och Marie upptagning till himlen. Nedan en enkel uppställning:

• Söndag (Dominica): Treenigheten och Maria ifrån evigheten kallad av Gud
• Måndag (Feria secunda): Änglarna och Maria
• Tisdag (Feria tertia): Patriarkerna och profeterna
• Onsdag (Feria quarta): Marias födelse och ungdom
• Torsdag (Feria quinta): Kristi födelse
• Fredag (Feria sexta): Kristi lidande och Marias medlidande 
• Lördag (Sabbato): Kristi uppståndelse och Marias upptagning till himlen

I Cantus sororum finner vi olika slags sånger med olika benämningar och funktion i tidebönen.

• Invitatorium: inledningssång. Lat. ”inbjudan”.
• Antifon: växelsång; den korta refräng som inramar en psaltarpsalm. Av grekiskans antifonos, ”motljudande.”
• Hymn: lovsång. Grek. húmnos.
• Responsorium breve: kort svarssång. Lat. respondeo ”jag svarar”.
• Responsorium prolixum: långt svar som sjöngs efter läsningarna.
• Canticum: lovprisning, t.ex. Nunc dimittis (Simeons lovsång, Luk. 2:22–33) och Magnificat (Marias lovsång 1:46–55). Lat. canticum, ”sång.”
• Benedicamus: uppmaningen Benedicamus Domino betyder ”Låt oss prisa Herren.”
• Deo dicamus gratias: ”Låt oss tacka Herren”; svaret på Benedicamus.

Birgitta utformade noggranna regler – Birgittas sångspegel – för hur man skulle sjunga lovsången till Gud. Dessa gällde särskilt nunnorna. Hon skriver: 

Lundén,Tryggve 1976a. Den heliga Birgitta och den helige Petrus av Skänninge Officium parvum beate Marie Virginis. Vår Frus tidegärd I. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 27–28.

Vuori, Hilkka-Liisa 2012. Heliga Birgitta – Europas skyddshelgon, Päivi Setälä & Eva Ahl-Waris (red.). Orig. Pyhä Birgitta – Euroopan suojeluspyhimys, Otava 2003, Stockholm: Societas Sanctae Birgittae.

Vuori, Hilkka-Liisa (red.). 2015. Cantus Sororum, Helsinki: Vox Silentii ry. and the Catholic Information Centre, Catholic Church in Finland.

NEs encyclopedi: Matutin.

Wikipedia samt Wiktionary: Invitatorium, antifon, hymn, Benedicamus Domino, Magnificat.