Sångerna enligt mod Sångerna enligt sångtyp Sångerna enligt veckodag Sångerna enligt bönestund
Här kommer du till sångerna!
De flesta sångerna sjungs på latin enligt originalet. Svenska översättningar av Tryggve Lundén finns vid varje sång. Sofia Lindroos och Valter Maasalo har anpassat vissa texter på svenska till den ursprungliga sången på latin. Arbetet har gjorts med tillstånd samt med största respekt för kompositör, ursprungsmelodi och översättning. Ett notblad att printa ut finns vid varje sång. Tryckta med tillstånd. Cantus sororum sångbok utgiven 2015 av Hilkka-Liisa Vuori och Tuomo Pulkkinen har använts som källa.
Psalm 95 sjöngs varje dag vid matutinen. Den finns här anpassad till svenska i sin helhet invid söndagens invitatorium Trinum Deum. Hymnen O Trinitatis gloria ur söndagens matutin finns på svenska i Tryggve Lundéns metriska översättning. Samma hymnmelodi sjungs på latin i O veneranda Trinitas ur samma dags prim.
Söndagens första antifon O amabilis Virgo visar på jungfruns upphöjda position i Vår Frus tidegärd och både text och musik uttrycker Marias ställning i frälsningshistorien. Här finns även tillfogade ett par av psalmverserna som sjöngs till. Alla tre stora responsorier från den första dagen (Dominica) är representerade. Maria, summæ Trinitatis sjungs på svenska. Hymnen Lux Deus ur vespern är en bön om att Guds oförgängliga ljus ska stanna kvar i våra hjärtan när solens strålar lämnar oss.
De korta responsorierna In manus tui, In pace Patris æterni och Stella solem pariens ur aftonbönen är som små musikaliska pärlor på recitations- eller kantillationsformler. I den sistnämnda liknas Maria vid stjärnan som föder solen Kristus.
I antifonen Angeli, Archangeli ur måndagens Laudes hör vi ett medeltida sätt att ackompanjera: en av sångarna stannar på en bordunton under versen. Det stora responsoriet Benedicta terra visar på den poetiska symbolvärlden som genomsyrar hela Cantus sororum. Den vackra Sis tu æterne Deus, som hör till de längre antifonerna, föregår Sakarias lovsång. Måndagens sista antifon sjungs på svenska, Hell dig himlarnas Drottning (Ave Regina cœlorum, ave). Maria är upphöjd till “änglarnas härskarinna”, och hon som är “skönare än allt annat” uppmanas be för oss alla.
Av de stora Maria-antifonerna ur allmängodset har vi för hemsidan valt O florens rosa och Ave Regina celorum, Mater, vilka även de sjungs på svenska. Den sistnämnda föregås av den korta antifonen Lumen verum, vilken inramar Simeons lovsång i tisdagens sista tidebön, completoriet. Tisdagens första stora responsorium Eva Mater beskriver på ett ganska grovt sätt Evas förfall kontra Marias ödmjuka lydnad. Enligt Vuori är detta stora responsorium med stor sannolikhet skrivet av Petrus av Skänninge. Veni creator Spiritus är en birgittinsk variant av en av de mest kända latinska hymnerna.
Onsdagens tema är Marias födelse och ungdom. I hymnen Tu miro är temat Maria som sjömännens ledstjärna åter närvarande och texten speglar hennes oändliga skönhet. Tryggve Lundén översätter: ”Du är ljuvare än nektar för alla som få smaka dig. Du är klarare än solens ljus för dem som sträva efter att skåda dig.” I completoriets sista sång, O florens rosa, beskrivs Maria som en ros, klarare än morgonrodnaden.
Torsdagen, den femte dagen med temat Kristi födelse inleds med den välkända latinska Mariabönen Ave Maria gratia plena, Dominus tecum. Maria är full av nåd och Herren är med henne. Hon tog emot uppdraget att föda Kristus. Hon blev Guds moder. Den långa antifonen Gaude æternaliter hör enligt Servatius troligen till Petrus av Skänninges egen produktion.
De sorgsna tongångarna i morgonnattens invitatorium och psalm talar om fredagens tema: Kristi lidande och Marias medlidande. Ett litet responsorium Vidit Virgo berättar om moderns smärta då hon såg sin hånade, lidande son på korset. Vesperantifonen Annuntietur in universa terra utropar i sina glada tongångar Frälsarens övervinnande av döden. I completoriets hymn Rubens rosa berättas om hur Maria ensam hoppades och trodde på det Jesus sagt, när alla andra avföll. Den sjungs på svenska i Lundéns metriska översättning.
Lördagens tema är Kristi uppståndelse och Marias upptagning till himmelen. Den korta antifonen Quæ est ista har sin text ur Höga visan i Gamla Testamentet. Hymnen O quam glorifica finns här i Tryggve Lundéns metriska översättning. De birgittinska antifonerna ur vespern, Iam lætaris och Maria, Maria, finns här i versioner även på svenska.